Lunds Universitetssjukhus

Douglas Hägerström

Projekttitel: Tau-PET i demensdiagnostiken, som del i BioFINDER 2
Huvudansvarig forskare/PI: Oskar Hansson
Eventuell doktorand/medarbetare: Douglas Hägerström
Kort beskrivning av projektet: Förutom beta-amyloid ansamlas även Tau-protein i hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom. I detta delprojekt utvärderar vi visuell bedömning av PET-undersökning av hjärnan med Tau-protein-markör, jämförelse med semikvantitativ metod och betydelsen som biomarkör och påverkan på diagnostiken. Inom BioFINDER 2-studien har ett drygt 1000-tal försökspersoner undersökts med Tau-PET och de i cohorterna med kliniskt misstänkt eller konstaterad demenssjukdom har valts ut, Tau-PET har bedömts visuellt och frågeformulär med klinisk bedömning före och efter Tau-svaret sammanställs. Meningen är att visa användbarheten av Tau-PET som del i demensdiagnostiken.
Anslagsgivare: nationella och regionala anslag (Oskar Hansson)

Erik Westhall

Projekttitel: Elektrofysiologi i intensivvården: neuroprognosticering och värdering av kramper
Huvudansvarig forskare/PI: Erik Westhall, Överläkare, Klinisk neurofysiologi, Skånes Universitetssjukhus
Eventuell doktorand/medarbetare:
Post-doc Sofia Backman, Överläkare, Klinisk neurofysiologi, Skånes Universitetssjukhus
Doktorand Linnéa Grindegård, Neurologi, Skånes Universitetssjukhus
Prof Tobias Cronberg, Neurologi, Skånes Universitetssjukhus
Prof Hans Friberg, Intensivvård, Skånes Universitetssjukhus
Prof Niklas Nielsen, Intensivvård, Helsingborgs Lasarett
”TTM2-nätverket”

Kort beskrivning av projektet:
De övergripande målen är att finna tidig säker prognostisk information för komatösa patienter efter hjärtstopp eller svår traumatisk hjärnskada och få ny kunskap i hantering av kramper som drabbar upp till en tredjedel av dessa patienter. Rutin-EEG, cEEG-monitorering och medianus-SEP utförda inom den internationella TTM2-studien (61 intensivvårdsavdelningar i Europa, Australien och USA har inkluderat 1900 komatösa hjärstoppspatienter) utvärderas under 2022-2024 och värderas i förhållande till andra prognostiska verktyg såsom klinisk neurologisk undersökning, biomarkörer i blod och bilddiagnostik.

Anslagsgivare: ALF, Region Skånes SUS stiftelser och donationer

Christine Ekdahl Clementson

  1. Projekttitel: Immunmodulering för att minska epilepsiutveckling hos möss med autistiskt beteende.
    Huvudansvarig forskare/PI: Docent och Specialistläkare Klinisk Neurofysiologi Christine Ekdahl Clementson
    Eventuell doktorand/medarbetare: Doktorand Filip Bäckström. Samarbetspartners Post Doc Jenny Wickman och Lektor My Andersson, LU
    Kort beskrivning av projektet: Autism ökar risken att utveckla epilepsi. Epileptiska anfall är kopplade till en immunologisk reaktion i hjärnan. Vi utvärderar om immunmodulering kan påverka epilepsiutveckling, dygnsrytm och beteende i möss med autistiska drag. Vi studerar också potentiella elektrofysiologiska biomarkörer för epilepsiutveckling i möss.
    Anslagsgivare: ALF projektmedel Region Skåne, Vetenskapsrådet
  2. Projekttitel: Epilepsiutveckling och sömnstörning hos barn med autism.
    Huvudansvarig forskare/PI: Docent och Specialistläkare Christine Ekdahl Clementson
    Eventuell doktorand/medarbetare: Doktorand forskar-ATläkare Marie Taylor, ST-läkare barnpsykiatri Miriam Richter. Samarbetspartners: Överläkare Barnpsykiatri och Barnneurologi Olof Rask och Överläkare Barnneurologi Erik Eklund, Skånes Universitetssjukhus
    Kort beskrivning av projektet: Personer med autism har ökad risk att utveckla epilepsi och sömnstörningar. Fysiskt aktiva personer har minskad risk att utveckla epilepsi. Barn med autism är mindre fysiskt aktiva än andra barn. Vi studerar möjliga samband mellan epilepsiutveckling, sömnstörningar och autism med hjälp av bla EEG, aktigrafi, blodprov, kognitiva tester. Vi håller också i fysisk träning för barn med autism och epilepsi och studerar hur det påverkar kognitiv funktion, livskvalitet, immunologisk reaktion i blodet och fynd vid EEG/aktigrafiundersökningar.
    Anslagsgivare: ALF projektmedel Region Skåne, Vetenskapsrådet.
  3. Projekttitel: Immunologisk reaktion i blodet vid epileptiska och psykogena icke-epileptiska anfall
    Huvudansvarig forskare/PI: Docent och Specialistläkare Klinisk Neurofysiologi Christine Ekdahl Clementson
    Eventuell doktorand/medarbetare: Doktorand Marie Taylor, PhD Matilda Ahl. Samarbetspartners: Överläkare Neurologi Maria Strandberg, Skånes Universitetssjukhus, Överläkare Neurologi Eva Kumlien och Överläkare Klinisk Neurofysiologi Åsa Amandusson, Akademiska sjukhuset Uppsala.
    Kort beskrivning av projektet (ca 2 meningar introduktion, ca 2 meningar material och metoder; ca 1 mening förväntade resultat): Epileptiska anfall är kopplade till en immunologisk reaktion i hjärnan och blodet. Vi utvärderar immunsvaret i blod före och efter olika typer av epileptiska och psykogena icke-epileptiska anfall hos patienter som genomgår samtidig kontinuerlig videoEEGmonitorering.
  4. Anslagsgivare: ALF projektmedel Region Skåne, Vetenskapsrådet

Sven Köhler
Projekttitel: Advanced intraoperative neurophysiology (ION) in vestibular schwannoma (VS) surgery – a follow up.
Huvudansvarig forskare/PI: Sven Köhler, Specialistläkare i Klinisk neurofysiologi. Handledare Professor Peter Siesjö, NK SUS
Eventuell doktorand/medarbetare: nej
Kort beskrivning av projektet: Vestibularis-schwannom och meningeom nära hjärnstam och kranialnerver är svåra att operera utan att skada facialis- och cochlearis-nerv. Nya metoder finns och har använts för att under operationen monitorera, kartlägga och respektera dessa kranialnervers funktion. Uppföljning av ca 100 patienter opererade på Neurokirurgen på SUS under 2016-2021 för benigna skallbastumörer och som monitorerats neurofysiologiskt under operationen med speciella hjärnstamsnära elektroder för att försöka bevara facialisfunktion och hörsel. ION i relation till operationsresultat och postoperativ bevarad eller nedsatt funktion ska bedömas via monitoreringsresultat, patientenkäter och pre- respektive postoperativa undersökningar i en VS-databas. Långtidsuppföljning avseende komplikationer som facialispares, hörselnedsättning och livskvalité samt om ION-metoden är pålitlig och prognostiskt säker.
Anslagsgivare – Bild och Funktion, SUS tilldelade forskningsdagar.